:24:01
för att försöka komma med ett flyg.
Vi tänkte muta oss till en plats.
:24:06
Pappa hade en massa sedlar,
fast de var förstås värdelösa.
:24:14
20 000 andra hade samma idé.
:24:19
Folkmassan vällde fram.
:24:22
Jag tappade greppet om min systers hand.
:24:26
Jag minns att marken var mjuk.
:24:31
Jag tittade ner.
Jag stod på en massa människor.
:24:35
Som en matta. Människor som hade stupat...
:24:39
Nånstans i folkmassan fanns de smittade.
Det spred sig som en löpeld.
:24:43
Man kunde inte springa, bara klättra.
:24:47
Klättra över ännu fler människor.
Jag lyckade ta mig upp på en kiosk.
:24:55
Det var omöjligt
att se vilka som var smittade.
:25:00
Sen såg jag min pappa.
lnte mamma eller min syster.
:25:04
Pappa.
:25:08
Hans ansikte...
:25:13
Selena har rätt.
Du borde vara tacksam.
:25:17
Vi hinner inte tillbaka innan det blir mörkt.
Vi får stanna här i natt.
:25:24
Mitt rum ligger högst upp.
Ni kan sova där.
:25:27
Nej, alla sover i samma rum. Det är säkrare.