1:27:06
-Madame Marie Grosnay?
-Kära nån... Tack.
1:27:18
-Du skulle väl till södra Frankrike?
-Jag hittade inget som passade.
1:27:23
-Mera blommor.
-Ställ dem där borta.
1:27:29
Å, Marie... Så ljuvligt.
Vem kommer de ifrån?
1:27:34
Den där förskräcklige mannen
som förföljer mig.
1:27:40
-Jag måste få veta vad han skrev.
-Samma två ord: "Snälla, snälla."
1:27:46
Jag har aldrig varit med om
sån aggressivitet.
1:27:51
Han ber i alla fall om det han vill ha.
Varför ringer du inte?
1:27:55
-Den där gamle rouén?
-Så länge han inte är för gammal.
1:28:00
Jag känner honom inte
och har inte hans telefonnummer.
1:28:04
Skicka då ett brev via floristen.
1:28:11
God morgon, monsieur.
Ni har fått ett brev.
1:28:15
-Skickade ni blommorna?
-Ja, de sista skickades i går.
1:28:19
Fortsätt då i två veckor till.
Nej...gör inte det, förresten.
1:28:25
-Får jag låna telefonen?
-Oui.
1:28:29
Hallå? Passy 3211, tack.
1:28:35
Det här är monsieur Varnay.
1:28:37
Jag kan inte vara arg på er längre.
1:28:40
-Bra. När kan vi ses?
- Varför är ni så enträgen?
1:28:44
-Jag älskar dig, Marie.
-Ni känner mig knappt.
1:28:49
Vi förstod varann
redan när vi träffades första gången.
1:28:53
Jag såg det i dina ögon, Marie.
De är vackra...
1:28:57
...som stjärnornas ensamhet.
Jag undrar ofta vem du är i mörkret.