1:31:03
Nu när Yvonne är borta
är jag lite rädd för er.
1:31:09
Ni vet ju vad som hände
sist vi var ensamma.
1:31:13
Jag lät känslorna ta överhanden.
Det ska inte upprepas.
1:31:19
Säg inte så.
1:31:24
Det är livets ironi...
att göra fel sak vid rätt tillfälle.
1:31:29
Eller ska vi säga
att ni gjorde rätt sak vid fel tillfälle?
1:31:35
Jag spillde inte en droppe.
1:31:37
-Marie, min älskade...
-Nej, snälla...
1:31:46
-Vilken fin dag för bröllopet.
-Tänk att det skulle hända Marie.
1:31:50
-Och så snart.
-Vi måste ge dem nåt att dricka, John.
1:31:55
Prästen blir sen, han har en begravning.
1:31:58
Han kan väl viga först och begrava sen?
1:32:01
Och Marie är långt ifrån klar.
1:32:04
-Var är brudgummen?
-Han avskyr visst sånt här.
1:32:08
Ja, båda ville ha en lugn tillställning,
men sånt här blir ju lätt stort.
1:32:16
-Vad var det?
-Jag har aldrig sett henne förr.
1:32:20
Monsieur Bismo tog med henne.
1:32:24
-Den ska jag berätta för kaptenen.
-Har ni hört den om diamantbröllopet?
1:32:29
-God middag.
-Min vän, monsieur Carno.
1:32:33
-Vad gör du här?
-Jag är med vid alla högtider.
1:32:38
-Är ni brudtärna?
-Nej, jag är en utomstående.
1:32:42
Madame Bonheur är min vän.
Hon var i Paris, så jag tog med henne.
1:32:50
Henri! Hur mår du?
1:32:53
Du ville ha ett lugnt bröllop,
men det här är för Maries skull.
1:32:57
Jag är ledsen. Nu måste du
göra dig omaket att träffa mina vänner.