:46:00
Jag har ett möte.
Det där är Maries sjal.
:46:04
- Jag lånade din sjal.
- Det gör inget. - Sätt dig, Turk.
:46:09
Så snällt av er att låta oss ta över.
:46:12
Jag måste passa på så länge hon ler.
:46:15
Känn er som hemma.
:46:31
- Jag önskar att de gick ut.
- Du har inte bättrat dig.
:46:35
Du gav mig ju startsignalen.
:46:38
Kvinnor måste låtsas bli förnärmade.
:46:41
- Men när ni vill ha mer...
- Du får en örfil.
:46:45
Ska du studera eller inte?
:46:50
Det är det jag gör.
:46:53
- Är det nåt som är på tok?
- Vet du inte det, så vet inte jag.
:46:59
Han är en odugling.
:47:01
Marie förstår sig inte på pojkar
som han.
:47:04
- Jag borde köra ut honom.
- Det gör du inte.
:47:10
De uppför sig alltid så bra.
Jag iakttar dem.
:47:16
- Vad menar du?
- De får använda vardagsrummet.
:47:21
lakttar du dem?
:47:23
Man tittar ju på unga älskande i filmer.
Det är inget fel i det.
:47:28
De är ju så rara.
Varför skulle jag inte titta?
:47:32
Det är den finaste tiden i livet.
Det får mig att känna mig ung.
:47:37
Han är för simpel för henne.
:47:39
Prata med henne som en far gör.
:47:43
- Det kan jag inte.
- Det ordnar sig.
:47:46
Bruce kommer snart
och då försvinner nog Turk.
:47:51
God natt, pappa.
:47:59
- Ha det så trevligt, dr Delaney.
- Tack.