:48:01
Den känslan delade jag nog
med miljontals människor.
:48:08
Men man tänker inte på
miljontals människor.
:48:16
Man tänker på sig själv
och på den man håller kär.
:48:36
Han sa
att jag inte skulle vänta på honom.
:48:39
Det var säkert
många pojkar som sa så.
:48:42
Men jag måste vänta.
Hans brev var långa och allvarliga.
:48:47
Jag ville inte ha allvarliga brev,
men hellre det än inga alls.
:48:53
För efter en tid
slutade han att skriva.
:49:00
Jag började arbeta för den man
jag sedermera gifte mig med.
:49:05
Pierre var...
:49:11
Om ni inte kan fortsätta...
:49:16
Förlåt mig.
:49:18
Pierre var så begåvad.
:49:21
Han var snäll.
Han förstod att jag var olycklig.
:49:25
Han frågade inte varför,
utan försökte få mig på gott humör.
:49:32
Vi gifte oss. Jag var lycklig.
:49:36
Jag hade kommit över... Jag trodde
att jag hade kommit över...ni vet.
:49:45
Det var på bröllopet jag träffade
Villette för första gången.