:27:00
När jag hör er vissla,
slår jag chefens nummer.
:27:05
-Jag talar med honom och går sen in.
-Vad händer sen?
:27:11
I den här väskan ligger min smutstvätt.
:27:15
Töm ut kläderna på golvet. Lägg i
cigarettskrinet och några pokaler.
:27:21
Stäng locket utan att låsa det
och lämna väskan som den ligger nu.
:27:27
-Som om jag fått bråttom?
-Just det. Och så fönstret.
:27:31
Om det är låst, lås upp det
och gå ut samma väg som ni kom in.
:27:38
-Genom dörren?
-Ja. Här kommer det viktigaste:
:27:42
När ni går ut lägger ni tillbaka
nyckeln under trappmattan.
:27:48
-Vad förmodas egentligen ha hänt?
-De antar att ni kom in fönstervägen.
:27:53
Ni trodde att här var tomt och satte igång.
:27:58
Hon hörde nåt. Hon tände lampan.
:28:02
Ni såg ljusstrimman och gömde er.
:28:05
När hon kom in anföll ni henne
innan hon hann skrika.
:28:10
När ni insåg att ni dödat henne
flydde ni i panik genom trädgården.
:28:15
Vänta lite... Jag antas ha kommit in
fönstervägen. Tänk om det var låst?
:28:23
Hon går ofta ut innan hon lägger sig
och brukar glömma att låsa.
:28:30
-Det ska jag säga till polisen.
-Men hon kanske säger att...
:28:35
Hon kommer ju inte att säga nåt alls.
:28:45
Jag går ut härifrån, lägger tillbaka
nyckeln och går ut genom porten.
:28:50
-Tänk om porten är låst?
-Det är den aldrig.
:28:54
-När kommer ni hem?
-Vid tolvtiden, med Halliday.
:28:59
Då har vi varit tillsammans sen vi
lämnade henne. Det är mitt alibi.