:07:01
och vet vad det är för fel på honom.
:07:02
Och det inte finns nåt nån kan göra.
:07:06
När jag såg kroppen trodde jag
att det var akromegali.
:07:09
Men det är omöjligt.
:07:10
Akromegali?
:07:12
Hypofysen går sönder.
:07:14
Den deformerar ansikte,
hals, händer och fötter.
:07:18
Jag träffade Jacobs för ett par år sen
hemma hos dig.
:07:21
Sheriffen såg honom för en månad sen.
Då såg han normal ut.
:07:25
Det är akromegali.
:07:29
Men i varje fall jag har hört talas om...
:07:32
tar det flera år att producera deformeringen.
:07:35
Jag vet.
:07:36
Medicinens historia
är ovanlighetens historia.
:07:40
Vem vet, kanske Eric
hade varit sjuk i åratal?
:07:43
Men han började beklaga sig
över muskelsmärta först för fyra dagar sen.
:07:47
Vi tänkte inte så mycket på det.
:07:50
Sånt händer när man blir äldre.
:07:54
Och följande morgon började han att...
:07:57
Att förändras.
:07:59
Vi borde kanske obducera honom
bara för att vara säkra.
:08:02
Det ska inte behövas.
:08:04
Jag var där, och skrev under dödsattesten.
:08:06
Jag förstår.
:08:08
Varför hittades han i öknen?
:08:11
Dr Jacobs blev galen i går kväll.
:08:13
Han drog hemifrån och sprang ut i öknen.
:08:15
Är du säker på att han inte hade klagat
över nåt innan dess?
:08:19
Jag har sagt allt jag vet.
:08:22
Eric saknade familj.
Jag tar hand om begravningen.
:08:26
Tack för att du ringde mig så fort.
:08:27
- Hej då, dr Hastings.
- Professorn.
:08:32
Akromegali.
:08:33
- Det var vad han sa.
- Jag hörde det.
:08:35
En ung kille som du
kan inte ifrågasätta professorn.
:08:38
Du erkänner dessvärre aldrig när du har fel.
:08:40
Vi gör alla våra misstag.
Det här inte ett av mina.