:31:02
Som om män
inte åtrådde främlingar.
:31:06
Jag vill inte tala
om sådana vidrigheter!
:31:10
Hälsa henne att hon inte stillar
aptiten med min mat eller min son.
:31:17
Eller måste jag säga det till henne
för att du inte vågar? Vågar du?
:31:23
Tyst, tyst!
:32:05
-Jag har gett er problem.
-Nej...
:32:09
Min mamma... Vad heter det nu?
:32:13
Hon är inte sig själv i dag.
:32:17
Det var för mycket besvär.
Min aptit är inte alls så stor.
:32:23
Förlåt mig.
:32:26
Jag önskar att man kunde
be om ursäkt för andra.
:32:30
Det är ingen fara. Nu har ni ordnat
med mat, så vi kan lika gärna äta.
:32:45
Det är kanske trevligare
och varmare på kontoret.