2:18:02
Överraskningar väntar
ute på terassen.
2:18:07
-Det här får vi diskutera.
-Jag var tvungen att besluta själv.
2:18:13
Rena turen att de fick vara med.
De blir festivalens höjdpunkt.
2:18:19
-Sju barn i en och samma familj.
-Max!
2:18:23
Du vet vad jag anser om det här.
2:18:29
I kommittén blev de överväldigade.
2:18:32
-Verkligen överförtjusta.
-Bara den här gången...
2:18:36
-Kommer aldrig på fråga.
-För Österrike.
2:18:41
Det finns inget Österrike längre.
2:18:45
Införlivandet gick fredligt till,
vi får vara tacksamma för det.
2:18:51
Vet du Max, ibland är det
som om jag inte kände dig.
2:18:59
Det här är till dig, far.
2:19:14
Han måste låtsas samarbeta
med dem. Övertyga honom om det.
2:19:18
-Det vet du att jag inte kan.
-Sjunger inte barnen...
2:19:24
...blir det ännu värre för Österrike.
Och för mig...
2:19:35
Mamma... Det känns bra
att kalla dig det.
2:19:39
-Det känns bra att höra det.
-Jag märker att du älskar far.
2:19:46
Vad gör man när man tror man älskar
nån...eller slutar älska nån...
2:19:53
...eller om han slutar älska en...
2:19:57
Man gråter...sen väntar man på
att solen ska komma fram igen.