:58:04
- Hej, Yngre Björn.
- Adjö.
:58:07
Det var pojken vars liv jag räddat
till hans stora förlägenhet.
:58:11
Fångade du några kaniner?
:58:15
Nej.
:58:17
Ge inte kaninerna du inte fångade
till Vältrande Buffelkvinnan.
:58:21
Yngre Björn hade blivit en Tvärtemot:
:58:24
Den farligaste
av alla cheyennekrigare.
:58:27
Deras sätt att leva gör dem galna.
:58:31
Förutom i strid så gör en Tvärtemot
allting baklänges.
:58:35
Han säger "adjö" för "goddag",
"ja" för "nej" -
:58:39
- går genom buskar
i stället för på stigar -
:58:42
- och tvättar sig med jord
och torkar sig med vatten.
:58:45
Jag trodde att du var död.
:58:50
Varför har du kommit tillbaka
när ingen vill veta av dig?
:58:55
Säg inte så till Liten Stor Man.
Du är skyldig honom ett liv.
:59:03
Jag är glad att jag sa det. Goddag!
:59:05
Det betydde att han var ledsen för
att han sagt det och adjö.
:59:10
Men han var inte ledsen.
Han hatade mig fortfarande.
:59:15
Farfar, jag har en vit hustru.
:59:20
Har du?
:59:22
lntressant...
:59:25
Lagar hon mat och arbetar hårt?
:59:27
Ja, farfar.
:59:30
Det förvånar mig.
:59:32
Visar hon entusiasm
när du bestiger henne?
:59:38
Visst, farfar.
:59:40
Det förvånar mig ännu mer.
:59:42
Jag provade en av dem -
:59:45
- men hon visade
ingen entusiasm alls.
:59:55
Du förstår, farfar.
Alla vita är inte galna.