1:56:04
Lägg händerna på armstöden.
1:56:07
Tyskland krossades 1945.
1:56:12
Och nu reser vi oss igen. Sakta men säkert.
1:56:17
Och vad är det som gör det?
1:56:20
Disciplin! Disciplin och ledning.
1:56:23
Sträng disciplin och sträng ledning,
ju strängare desto bättre.
1:56:27
Ser ni allt det här?
1:56:28
Huset, egendomen, Kiefel Electric...
1:56:32
spottar ut energi och styrka varje dag.
1:56:35
Min fabrik och hundratals likadana.
Vem tror ni skapade allt det här?
1:56:39
Vi! Ni borde vara mer praktisk, unge man.
1:56:43
Mer realistisk.
1:56:45
Ni borde erkänna dagens realitet.
1:56:47
Den välgång som finns i Tyskland idag...
1:56:50
beror på miljontals människor
som arbetar hårt och aldrig har dödat nån.
1:56:54
Det är nonsens!
1:56:57
Minns ni en man vid namn Tauber?
1:57:00
- Vem?
- Salomon Tauber.
1:57:02
Han var tysk och jude.
1:57:05
En av era fångar i Riga. Tänk, Roschmann.
1:57:08
Jag kan inte minnas alla fångars namn.
1:57:11
Han dog i Hamburg i november.
1:57:13
Han gasade ihjäl sig. Lyssnar ni?
1:57:16
Om jag måste.
1:57:18
Ja, det måste ni.
1:57:21
Okej, jag lyssnar.
1:57:25
- Han lämnade efter sig en dagbok.
- Är det därför ni är här?
1:57:28
På grund av nån gammal judes dagbok?
1:57:31
En död mans dagbok är inget bevis.
1:57:35
Det var ett datum i dagboken
jag vill påminna er om.
1:57:40
Nåt som hände i Rigas hamn...
1:57:43
den 11 oktober 1944.