1:55:06
Det kan jag intyga
inför vilken domstol som helst.
1:55:10
Då skulle jag säga
att ert vittnesmål är irrelevant.
1:55:15
-Irrelevant?
-Unanwendbar.
1:55:19
"Unanwendbar"?
1:55:22
Jag?!
1:55:24
Jag har vittnat i några av seklets
mest komplexa psykologiska fall!
1:55:30
Mina ord räddade Strutzrumple-
1:55:33
- tårtmördaren - från avrättning!
1:55:37
-Och. . .
-Ert vittnesmål är irrelevant. . .
1:55:40
. . .då ni tog er an mr Doyle
fem minuter efter att han skjutits.
1:55:45
Han kunde inte ha rört sig
under de minuterna!
1:55:48
Inte om han hade blivit skjuten.
Men hade han det?
1:55:53
Tänk på vad som iakttagits.
1:55:57
Mlle Rosalie såg Jackie trycka av.
1:56:00
Hon såg Doyle falla,
gick för att hämta hjälp-
1:56:05
-och sprang på mr Ferguson
som hört skottet.
1:56:09
Han såg Doyle trycka
en rödfläckad näsduk mot benet.
1:56:13
Han antog förstås att Doyle blivit
skjuten, men antagandet var fel.
1:56:19
Kulan hade hamnat
någon annanstans.
1:56:23
Vad händer nu?
1:56:25
Doyle insisterar på att Jackie förs
till hytten och inte lämnas ensam.
1:56:31
Jackie hjälps till sin hytt
av Mlle Rosalie och M. Ferguson.
1:56:36
Sen går Mlle Rosalie iväg
för att hämta miss Bowers.
1:56:42
Sålunda förläggs aktiviteten
till båtens styrbordssida.
1:56:58
Doyle behöver bara två minuter.
Han tar av sig skorna-