:52:02
Jag vet.
:52:04
Vem var du?
:52:06
Jag? Jag var ingen speciell.
:52:08
Åh, vi är alla speciella.
:52:10
Jag menar, jag var inte Kleopatra eller så.
:52:15
Jag vet att du inte var Kleopatra.
:52:18
Jag var det!
:52:22
Han ska ut ur huset!
:52:24
Mamma, jag förstår inte.
Varför måste han plötsligt gå?
:52:28
Jag har skäl, och därmed basta.
:52:31
Vad menar du, "därmed basta"?
:52:34
Han är konstig.
:52:36
Mamma, konstighet är inte straffbart.
:52:39
Då skulle du sitta inne på livstid!
:52:41
Vi vet inget om honom.
Han kom in från gatan.
:52:45
- Han kunde vara en...
- Yale- student!
:52:48
Än en gång godkänner du inte
någon som jag tycker om
:52:52
av någon konstig och ofattbar anledning.
:52:54
Så du bara beordrar honom ut på gatan.
:52:58
Var är mitt liv i allt detta?
:53:00
Jag är trött på att försöka hitta någon
som passar dig! Han är inte pappa.
:53:07
lngen är det.
:53:09
Han ska ut. Det är mitt sista ord.
Säg det till honom!
:53:14
Säg det till honom själv.
:53:15
OK...
:53:18
Det ska jag!
:53:32
- Alex!
- Mamma...
:53:37
Du är snygg i pappas smoking.
:53:46
Jag hämtar bilen, Mamma.