:40:00
Jag ville bara... inte störa dig.
:40:02
Störa mig? Jag gjorde ju inte mycket.
Höll bara på att dö.
:40:06
Oliver. Du höll inte på att dö.
:40:10
- Du ringde inte ens.
- Jag pratade visst med nån.
:40:13
- Inte med mig.
- Pratade med en sköterska och
:40:15
hon sa att du inte var döendes.
:40:18
Men jag trodde jag skulle dö.
:40:23
Jag skrev ett meddelande till dig.
:40:31
Jag kan inte läsa din handstil.
:40:34
Jag rullades in på
intensiven under stor smärta.
:40:41
Det står:
:40:44
"Min älskling. När du läser
detta är jag kanske borta."
:40:49
"Mitt liv var upplyft...
:40:51
..uppfyllt långt utöver mina förhoppningar."
:40:58
"Allt jag har och allt jag är,
har jag dig att tacka för."
:41:04
"Du gav mig modet
att överträffa mig själv,
:41:07
styrkan att..."
:41:10
Åh, här fick jag krampanfall.
:41:13
Jag kan inte läsa det, men nästa rad säger:
:41:16
"Jag ligger här och
känner hur mitt liv ebbar ut."
:41:21
"Jag klamrar mig fast vid din bild."
:41:24
"Jag tar med mig dig till evigheten."
:41:28
"Jag avgudar dig."
:41:32
"Jag tackar barmhärtiga Gud för dig."
:41:38
Jag hade inte orken att signera det.
:41:44
Är säker på att de...
:41:48
De skulle nog berättat vem det var från.
:41:56
Varför ringde du oss inte, mamma?
:41:59
Såg ingen anledning att oroa er
tills det fanns något att oroa sig för.