Arachnophobia
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:32:01
Det känns som om det var igår.
:32:03
Ingen kommer ihåg någonting
från när de var två år.

:32:08
Det är mitt första minne.
:32:10
Jag kan se spjälsängen framför mig.
:32:14
Jag kan fortfarande känna
känslan av att vakna.

:32:17
Sömnig, fridfull, säker.
Och sedan, där var den.

:32:20
- Säkert bara en långben.
- Den verkade enorm.

:32:24
Den kom hänsynslöst...
:32:26
...krypandes genom
gallret på spjälsängen.

:32:29
- Sedan när den rörde mitt nakna ben...
- Jag vet, du hade bara en blöja på dig.

:32:32
Alla mina leder stelnade.
:32:35
Du halvsov säkert fortfarande.
:32:37
Jag var paralyserad.
Jag blir fortfarande paralyserad.

:32:39
Försök att förstå hur det känns för mig.
:32:42
Jag var fysiskt oförmögen att stoppa den
från att krypa över min nakna hud.

:32:47
Jag kan fortfarande känna dess
håriga små ben.

:32:51
Och sedan, upp till mitt ansikte.
:32:54
Det var en känsla av total hjälplöshet-
:32:57
-att bli utforskad av en främmande sak.
:33:04
Kan du klandra mig för
att ha spindelfobi?

:33:08
Arachnofobi.
:33:10
Sak samma.
:33:17
Ser du det där?
Precis bakom stegen.

:33:28
Imponerande, eller hur?
:33:50
- Terapi?
- Precis.

:33:55
Ja.

föregående.
nästa.