1:21:07
Judy, vad är det här?
1:21:09
Middagen har varit bestämd i veckor,
om du bara sett i din kalender.
1:21:16
Under nuvarande omständigheter...
1:21:18
Jag har sett hela historien på TV.
1:21:23
Jag är ledsen, Judy.
1:21:26
Du har svikit oss, Sherman!
1:21:30
Fast jag har blivit ordförande
för museets välgörenhetsgala...
1:21:35
Livet måste gå vidare.
1:21:37
Jag gör det bästa av en vidrig situation.
1:21:40
Kan du förlåta mig?
1:21:46
Jag kan nog förlåta det mesta,
men inte att TV kom med i bilden.
1:21:52
Jag lämnar dig, Sherman.
1:21:56
Så snart festen är över.
1:21:58
Ursäkta mig, men vi har gäster.
1:22:04
Jag är ledsen om jag stör.
Kommer jag olämpligt?
1:22:12
Inte alls!
1:22:14
Jag och bostadsrättsföreningen-
1:22:17
-vill gärna uttrycka vårt stöd.
1:22:22
Jag har bara velat dö!
1:22:24
Alla har kallat mig vid förnamn...
1:22:27
Det kan jag förstå.
1:22:29
Sen tänkte jag: jag har ett gevär.
1:22:34
Ett 12-kalibers.
1:22:36
Vi har känt varandra länge.
1:22:38
Vi gick i skolan ihop.
1:22:41
Jag talar som en vän...
1:22:44
Hur får jag gevärspipan i munnen?
1:22:47
Hur kan jag trycka av?
1:22:49
Jag läste om en man som tog av sig skon-
1:22:53
-och tryckte av med tån.
1:22:57
Situationen måste kännas obehaglig.