:21:01
Hur vet du att det inte är
min klänning?
:21:03
För att jag köpte den till Claudia.
:21:13
Och vad får dig att tro att
jag ska ha barn-barn?
:21:17
För att din Mor sa det att...
:21:19
..du alltid drömt om att gifta
dig och bilda familj.
:21:23
Min mamma?
:21:25
Jag hoppas inte du tar illa upp.
Jag hade min assistent att ringa...
:21:27
..och fråga vad du tycker om att äta.
:21:33
Hon sa välstekt rostbiff...
:21:36
potatismos,
och stuvade morötter.
:21:40
Så jag tog mig friheten
att beställa åt dig.
:21:42
Du ringde till min mamma?
:21:48
För Mammor.
:21:52
Det måste vara resan.
:21:54
Mina känslor skenar iväg.
:21:57
Det är väl inte så farligt.
:22:02
..Vi måste alla känna efter
vad våra känslor säger oss...
:22:05
..för att hitta oss själva,
eller vad tror du?
:22:09
Jag vet inte.
:22:11
Det är klart vi måste.
:22:14
Se dig omkring.
:22:21
Hon, den äldre damen
vid bordet intill...
:22:23
..hon med livvakten som matchar
hennes klänning...
:22:27
.. berätta för mig om henne.
:22:29
Vad hade behövts för att hon
skulle tappa kontrollen?
:22:34
Vad tror du?
:22:37
Peruken.
:22:39
Att tappa peruken skulle definitivt
få henne att tappa kontrollen.
:22:45
Och dom då?
:22:48
Paret i vitt.
:22:50
Är dom lyckliga?
:22:54
Olyckliga. Definitivt olyckliga.
:22:56
Och vems pengar är det?
:22:59
Hans eller hennes?