1:50:01
Jag vet att det kommer att
ta tid att glömma våra gräl.
1:50:05
Och alla hemska saker
vi sagt till varandra.
1:50:09
Det... är så tufft.
1:50:13
Men jag vet att vi på
nåt sätt kommer klara det.
1:50:19
Men ungarna...
1:50:24
Jag vill inte såra dem.
1:50:29
Så vad vill du att jag gör?
1:50:31
Vill du att jag låtsas
att allt är OK? Le falskt?
1:50:37
Du tog barnen ifrån mig, Miranda.
1:50:40
Mina besök är övervakade.
1:50:42
Nån kvinna iakttar mig
som om jag vore pervers.
1:50:46
När jag vill krama dem, undrar
hon varför. Vet du hur det känns?
1:50:50
Du satt bara där i rätten och lät de
avkunna den där hemska domen.
1:50:55
- Jag var arg.
- Jaså.
1:50:57
- Du sårade mig!
- Du slet bort mitt hjärta!
1:51:00
Du ljög... Men vet du vad?
Jag vill inte fortsätta så här.
1:51:03
Vill inte gräla om vem som gjorde vad.
1:51:09
Ända sedan allt det här hände,
har jag försökt blivit klok på det.
1:51:13
Och innerst inne vet jag
att barnen var gladare
1:51:17
när Mrs Doubtfire fanns i deras liv.
1:51:20
Ja?
1:51:22
Hon... tog fram det bästa hos dem.
1:51:26
- Hon tog fram det bästa hos dig.
- Och dig.
1:51:35
De saknar henne så mycket.
1:51:39
- Vad vill du säga?
- Daniel, ungarna behöver dig.
1:51:52
Jag behöver dem.