1:52:03
Tusen tack.
1:52:05
Jag vill bara säga-
1:52:07
- att den här filmen tillägnas Bela.
1:52:59
Sorgen över hans hustrus död
blev en allt större plåga.
1:53:06
Det hem de så länge delat
blev en gravkammare...
1:53:11
...ett Ijuvt minne
av hennes Ijusa liv.
1:53:16
Himlen som hon en gång hade skådat-
1:53:19
- var nu bara en svepning
för hennes lik.
1:53:29
De vackra blommor hon en gång
planterat med sina bara händer-
1:53:35
- förvandlades till
hennes kinders svunna rosor.
1:53:42
Förvirrad av sin stora förlust
lämnade han sitt hem-
1:53:47
- för att aldrig mer återkomma.