:12:00
Okej. Men kom tillbaka illa kvickt.
:12:03
Schyst.
:12:04
Inga tricks nu.
Du vet attjag ligger steget före.
:12:08
Försök inte att odla en hjärna.
:12:20
- Så vi har en plan nu?
- Kanske.
:12:23
- Jaha?
- Han släpper av mig.
:12:26
- Va?
- Fortsätt cirkla. Du klarar det.
:12:30
- Jag ska gå av bussen ett tag.
- Är det verkligen en bra idé?
:12:34
- Det kommer gå bra.
- Tänker du bara lämna oss här?
:12:37
- Det hade jag gjort.
- Lugn, jag ska inte långt bort.
:12:40
Glöm inte bort oss.
:12:58
Helikoptrarna är borta.
Vi kan få av passagerarna nu.
:13:01
- Han är beredd på det.
- Hur är det möjligt?
:13:03
Jag vet inte. Jag vet bara att han är det.
Han är ett steg före hela tiden.
:13:07
- Om vi lastar av, smäller det.
- Så vad gör vi, då?
:13:10
Jag måste försöka desarmera bomben.
:13:13
Efter en otrolig färd på väg 10,
:13:16
Los Angeles gator och 105:an,
:13:18
är bussen nu på Los Angeles flygplats
där den cirklar runt på landningsbanan.
:13:35
Han drog för gott.
:13:37
Han hade inte behövt gå på överhuvudtaget.
:13:41
Hörru, stå bakom den gula linjen.
:13:47
Vad är det?
:13:52
Jag har ingen aning.
:13:57
Vi kan inte hålla den stadig länge.