:27:19
"Men, jag har inte bråttom."
:27:23
"Du behöver inte fly denna gång."
:27:39
Kolla, en kanin!
:27:42
Ja. Hej där kanin.
:27:46
Han är så söt.
:27:49
Jag var på besök här
när jag var tonåring.
:27:53
Den gav mig ett större intryck då
än alla de museer vi gick på.
:27:57
Jaså? Det är litet.
:27:59
Jag vet. Då fanns det en liten gammal gubbe
som pratade med oss. Han var vaktmästaren.
:28:03
Han förklarade att de flesta som är begravda
här, är de som sköljdes upp på Donaus strand.
:28:10
Hur gamla är dessa?
:28:12
Omkring i början av
sekelskiftet ungefär.
:28:14
Den kallas för "De namnlösas kyrkogård"
för de visste oftast inte vilka dessa-
:28:17
-människor var. Kanske ett förnamn
men det var också allt.
:28:21
Varför sköljdes dessa kroppar upp?
:28:23
Jag tror att några var olyckshändelser
på båtar och sådana där händelser.
:28:27
Men de flesta var självmord
när de hoppade i floden.
:28:32
Jag gillade alltid den tanken om alla
dessa okända människor, försvunna i världen.
:28:36
Som liten flicka så trodde jag att om ingen i ens
familj eller ens vänner visste att man var död-
:28:39
-så var det inte detsamma
som att verkligen vara död.
:28:42
Folk kan hitta på det bästa
och det värsta för en.
:28:49
Här är hon, ja.
Denna är den jag minns allra mest.
:28:57
Hon var bara 13 år när hon dog.