:45:26
Jag blev dumpad. Stannade hemma.
"Skall jag svälta till döds?" Nej!
:45:30
Jag skall putsa skor. Samla skräp,
vad som helst. Jag skall sälja lotter.
:45:36
Jag har en familj att försörja.
Det skäms jag inte för att säga.
:45:44
Så vi flyttade från Santa Clara
till Havanna.
:45:48
Där, i Havanna... kände jag
mig en smula tveksam.
:45:53
" Det finns mängder av pianister
i Havanna" tänkte jag.
:45:59
Så jag började studera en massa
andra saker, så mycket jag kunde.
:46:07
Det visade sig att det i grannhuset -
:46:10
- bodde en person som jag
senare lärde känna som Arsenio.
:46:17
Han hade bildat ett fantastisk band.
:46:19
Och han hörde mig spela.
Men han var blind...
:46:26
Han föddes inte blind, utan hade råkat
ut för en olycka och förlorat synen.
:46:31
Nå, en dag sade Arsenio till mig; -
:46:33
"Rubén, vill du spela med mitt band?"
:46:37
Jag svarade, "Ja, naturligtvis".
Hans pianist hade stuckit, till Europa.
:46:47
Han lämnade platsen till mig.
Jag spelade med Arsenio i fyra år.
:46:51
Jag hade många hits.