:52:06
-Jag trodde vi var försiktiga.
-Jaså det trodde du.
:52:11
Varför sa du inget?
Du brukar vara regelbunden.
:52:15
-Det är inte din kropp.
-Ta det lugnt.
:52:17
Varför skulle jag det!
:52:24
Låt oss få det överstökat.
:52:26
Vi klarar det...tillsammans.
:52:32
Förlåt.
:52:35
Jag behöver vara ensam.
Förlåt.
:52:49
Där var jag nu,
mitt i denna mardröm.
:52:53
Det var nog lika svårt för Al-
:52:55
-och han ville stötta mig.
:52:58
Men jag ville bara vara ensam.
:53:02
Skitsnack, jag behövde avreagera mig.
:53:05
Nu var det plötsligt ordet ''mor'',
som skrämde mig.
:53:08
Jag var så nervös,
att Lana fick kolla den.
:53:11
Jag tror den är rosa.
Det betyder nej, va?
:53:16
Jag har aldrig varit så lättad.
Men så gled vi isär.
:53:21
Våra problem krävde mer av oss
än vi klarade av.
:53:25
Vi ville bara vara unga.
:53:31
Och vad gör ungdomar
när det blir för tufft?
:53:34
Fest! Fest!
:53:36
Al ville gå på en av Monks fester
och glömma alla problem.
:53:41
Jag följde motvilligt med.
:53:47
Är allt som det ska? Ja, ja!
:53:50
lngen ska hungra! lngen ska törsta!
lngen ska gå ensam hem.
:53:55
Hej, älskling.
Har du provat maskinen?