Tro mig, Delmar,
han hade velat att vi fortsatte.
Pete, må han vila i frid, hängav sig
inte åt meningslös sentimentalitet.
Det verkar inte rätt
att gräva upp skatten utan honom.
Det var kanske bäst
att han blev krossad.
Han var knappt en kännande varelse.
När vi är rena och har doft i håret-
-är vi dubbelt så nöjda med oss
själva och med livet i allmänhet.
Vi är i närheten av Parshmans gård.
Stackars satar. Det känns som
om det var ett år sen vi rymde.