:43:01
När han tog det så satte
han tummen mitt på namnet.
:43:05
Jag skojar bara.
Det blev utsmetat i min hand.
:43:07
Kan du inte lägga av?
:43:08
Det är bara ett litet skämt.
Så är det med karbonpapper.
:43:09
Det är väl därför
Amerika inte vill ha det.
:43:12
Vad är det för adress?
Är det hennes adress?
:43:14
Den är sju år gammal.
:43:15
Fråga byggnadens administratör...
:43:17
om du kan få reda på vem
som bodde där för sju år sedan.
:43:19
Det är inte så svårt.
:43:21
Tack.
:43:33
- Hej.
- Hej.
:43:35
- Vart?
- Vart ska vi?
:43:37
Uh, kör oss...
:43:40
- ...till ett ställe i New York.
- Förlåt?
:43:42
Vart som helst. Precis
vart du vill.
:43:44
- Det är inte någon adress, damen.
- Vänta. Har du inte bokat hotell?
:43:47
- Um, okej, Eve, snälla...
- Vad?
:43:49
...du får inte bli arg på mig.
:43:50
Oh, nej.
Jag tror inte mina öron.
:43:53
Jag behöver få veta
vilket kvarter, damer.
:43:54
Jag hade tänkt berätta det
när vi kommit ombord på planet.
:43:56
Vet du vad?
Det var riktigt taskigt gjort av dig, Sara.
:43:59
- Jag är ingen djävla tänkeläsare.
- Eve, vänta!
:44:01
Vänta!
:44:05
- Eve. Eve!
- Du lurade mig.
:44:07
Du hade aldrig följt med om
jag hade berättat sanningen.
:44:09
Jag behövde min bästa
vän med mig.
:44:10
Vad håller du på med, Sara?
:44:13
Allvarligt talat, Sara, så förstår
jag mig inte på dig längre.
:44:17
Snälla, säg något.
:44:18
Säg något som gör att
det här verkar vettigt.
:44:23
Under hela flygresan
har jag tillbringat tiden med...
:44:25
att stirra ut genom fönstret
och tänkt.
:44:29
Inte på min fästman,
men på en mystisk kille...
:44:32
som jag mötte för flera
hundra år sedan.
:44:35
En kille jag inte ens minns,
förutom en...
:44:38
en suddig bild i
mitt huvud.
:44:42
Det var bara några få sekunder.
Ett fragment.
:44:45
Och i det var som om...
:44:48
just i det ögonblicket,
:44:50
att universum bara existerade
för att föra oss tillsammans.
:44:55
Därför är jag här.