:25:05
Jag får göra det
själv då.
:25:24
Det räcker, Victor.
:25:28
Nicholas. Nicholas.
:25:30
Säg åt honom att
lämna gardinerna ifred.
:25:32
Han lyssnar inte på mig.
:25:33
Sluta.
Försvinn från min säng, båda två.
:25:35
Det är våran säng.
:25:37
Nej, det är min.
:25:38
Anne, sluta använda
den där rösten.
:25:41
Var tyst, fegis.
:25:44
Om du inte slutar.
Så hämtar jag min mamma...
:25:47
och hon slänger ut dig.
:25:48
Du känner inte min mamma.
:25:51
Och du känner inte
mina föräldrar.
:25:52
Anne, jag ska berätta för
mamma om dig.
:25:55
Var inte så dum.
Förstår du inte att det inte är jag?
:25:58
Victor, rör vid hans kind
så han vet att du är verklig.
:26:09
Aah!
:26:12
Mamma! Hjälp!
:26:14
Hjälp! Hjälp, mamma!
:26:17
Vad är det? Vad är det?
:26:21
Vad är det?
:26:22
Hon slog mig,
och jag sa åt henne att vara tyst.
:26:25
Jag är uttröttad.
Hör du mig?
:26:28
Jag är trött på dig!
:26:29
Jag gjorde ingenting!
:26:34
"Därför så sände
Gud ut honom...
:26:37
från Edens lustgård....
:26:39
till varifrån han kom....
:26:42
Så han körde ut människan...
:26:43
till öster om Edens lustgård...
:26:46
cherub och ett flammande svärd...
:26:48
som svängde åt alla håll
:26:50
i livets träd."
:26:52
Där. Jag är klar.
:26:54
Mycket bra.
:26:59
Nu kan du be jungfrun
om förlåtelse.