:58:00
Oskulder.
:58:02
Unga oskulder.
:58:05
Rena väsen.
:58:08
Köpte de dem för det?
-Vad annars?
:58:12
Det var inget sexuellt?
-Inget sexuellt?
:58:16
Det stadiet hade de kommit förbi.
Det är jag säker på.
:58:22
Nej, det var för deras skönhets skull.
Elegansen.
:58:26
Ett verk som måste undgå tiden.
:58:27
Men vem var mannen med masken?
-Alkemisten.
:58:31
Vem?
-Alkemisten.
:58:34
Han vandrar omkring runt fängelseområdet.
:58:37
Och genom spegeln suger han livet ur sina offer.
:58:40
Skratta inte. Skratta inte. Han har
livselixiret. Det är säkert.
:58:46
Och för elixiret behöver han oskulder.
:58:51
Det där giftet har påverkat ditt minne.
:58:54
Jag vet inte varför jag lyssnar på dig.
:58:56
För att du är rädd.
Som mig. Som Ernest.
:58:59
Som alla.
-Du är förvirrad.
:59:01
Passa dig. När din spegelbild förvinner,
är du förlorad.
:59:05
Din själ är förlorad.
-Du är galen.
:59:09
Veckorna gick.
:59:11
Ernest och de två andra
levererade oskulder.
:59:15
De tömde dem.
:59:17
Jag ville att det skulle sluta.
:59:20
Ja, det ville jag.
:59:25
Men opiumet var för starkt.
Starkare än allt annat.
:59:29
Ernest var söndersliten av ångest.
:59:31
En natt sade han att
det får vara nog.