:24:07
Din mamma kommer att bli bra igen.
:24:09
Ja, jag antar det.
:24:11
Det är ju inte det jag tänker på,
eller hur?
:24:13
Jaha, du menar att du är rädd att
hon ska försöka igen?
:24:16
Kan du hålla tyst?!
:24:20
Varsågod, varmt och äckligt.
:24:22
Är ni här med Fiona Brewer?
:24:24
Ja, jag är hennes väninna, Suzie.
:24:25
Det här är Marcus och Will.
:24:28
Hon har återhämtat sig bra, men vi
behåller henne här över natten.
:24:30
Jag ska ordna ett intyg från miss Brewer
så att pojken kan stanna med er två i natt.
:24:35
Okej.
:24:39
Jaha, hem till dig eller mig?
:24:42
Ursäkta.
:24:55
Okej.
:24:57
- Jag borde åka hem till Ned, antar jag.
- Jag tar den där.
:24:59
Okej.
:25:01
Sammantaget så var allt det här
ganska intressant.
:25:03
Jag ringer dig.
:25:05
Men jag skulle inte vilja göra
om det varje kväll.
:25:07
Vi ses snart igen.
:25:08
Saken är den,
att om en människas liv är som en tv-show-
:25:11
-så är jag stjärnan i "The Will Show".
:25:14
Och "The Will Show" var inte ett drama
för en ensemble.
:25:17
Gäster kommer och går, men jag
är där som ständig gäst.
:25:20
Det gällde mig och bara mig.
:25:22
Om Marcus mamma inte kunde klara
av sin show-
:25:25
-om hennes tittarsiffror sjönk, så var det
sorgligt, men ändå hennes problem.
:25:29
Den här ensamstående-mamma-idén var
ändå lite väl komplicerad för mig.