1:30:08
Runt tiden för nästa jul så var allt
tillbaks till normala gängor.
1:30:13
Innan du kom--
1:30:15
Varje människa är en ö.
Det håller jag fast vid.
1:30:20
Men uppenbarligen så är vissa människor
delar av ögrupper.
1:30:25
Under havets yta så är de
faktiskt sammankopplade.
1:30:29
Ska du gifta dig med min mamma då?
1:30:32
Jag vet inte.
1:30:33
Varför?
1:30:34
Tror du att hon skulle vilja det?
1:30:36
- Förut ville jag att han skulle gifta sig med min mamma.
- Menar du allvar?
1:30:38
Ja, men det var bara när hon var deprimerad
och jag var desperat.
1:30:42
Tack för det, kompis!
1:30:44
- Will, hur använder man den här mixern?
- Man låter bli.
1:30:47
Förr så tyckte jag att två inte räckte.
Herregud.
1:30:50
Nu fanns det massor av människor.
1:30:52
Och det var fantastiskt...
... för det mesta.
1:30:56
Kan ni två slöfockar resa er upp och
komma och hjälpa till nu?
1:31:01
Så hur känner du Will?
1:31:03
Vi var volontärer samtidigt på
Amnesty International för några år sen.
1:31:07
Ja, det stämmer.
Hur är situationen i Burma, Tom, bättre?
1:31:11
Är det bra?
1:31:13
Ja, och helt oväntat ringde
han om jullunch.
1:31:16
Och nu är jag här!
1:31:17
Jaså?
1:31:26
Hur går det med dig och Ellie?
1:31:29
Är hon din flickvän?
1:31:32
Är du knäpp?
1:31:36
Var har du köpt de där gympaskorna?
1:31:38
- Vadå då, är det något fel på dem?
- Nej, inte alls.
1:31:41
Vadå?
1:31:43
Förresten så tror jag att det
finns en chans för dig och Rachel.
1:31:46
- Om du inte strular till det.
- Tack ska du ha.
1:31:51
Jag hade skapat ett monster.
1:31:53
Eller kanske var det han som skapat mig.
1:31:58
Jag vet inte varför Will var så upprörd.