1:06:01
Det stämde inte till 100 procent där.
1:06:04
- Jag menar inte att du och jag gör det heller.
- Jag förstår.
1:06:08
Det är okej, han gillar dig,
det har han sagt till mig.
1:06:13
- Tack för det!
- Åh, gud.
1:06:21
Se inte så orolig ut, älskling!
1:06:25
Ellie!
1:06:26
-Marcus? Följer du efter mig?
- Nej.
1:06:28
Vad synd, det fick mig att känna mig
som en kändis.
1:06:30
Ja, men det visste jag ju inte då, snygging!
1:06:35
Jag säger bara, akta dig lite.
1:06:37
Ni ser mer ut som husdjur och matte än som
flickvän och pojkvän.
1:06:41
Jag är i alla fall ärlig.
1:06:43
Vad menar du med det?
1:06:44
Det är bara det att du och Rachel--
1:06:47
Vadå? Vad menar du med det där?
1:06:51
Jag vet inte, jag tror bara att det blir problem
med dig och Rachel.
1:06:54
Jag menar, du vill vara med henne,
men hon tror att du har en son.
1:06:58
Och det har du inte.
1:06:59
Om du ska vara tillsammans med någon-
1:07:01
-så borde du väl berätta om sånt?
1:07:04
Nej.
1:07:05
Du vet... sanningen.
1:07:09
Vad är det för fel på dig?
1:07:12
Men senare den kvällen,
när jag var ensam-
1:07:15
-så kom jag ihåg den kompromiss som
Marcus varit beredd att göra.
1:07:19
Ja, jag ville röra vid Rachel.
1:07:22
Men just nu, om jag fått välja-
1:07:25
-så skulle jag ha nöjt mig med mindre,
precis som Marcus gjorde.
1:07:29
Herregud, höll jag på att förvandlas till Marcus?
1:07:31
Skulle han köpa skor åt mig snart?
1:07:35
Jag tog hans råd och sa som det var till Rachel.
1:07:39
Eller något liknande sanningen i alla fall.
1:07:41
Att jag inte var Marcus biologiska pappa.
1:07:45
Och det där är inte äkta sjögräs.
1:07:47
Problemet var bara att när jag en gång
sagt sanningen-
1:07:49
-så visste jag att det skulle komma
många fler följdfrågor.
1:07:51
Jag förstår inte, om du inte är
hans biologiska pappa-
1:07:53
-och du bor inte med honom.
På vilket sätt är han då din son?
1:07:58
Jaha, jag förstår.
1:07:59
Det måste verka väldigt underligt utifrån sett.