1:09:01
Jag har aldrig sagt att han är min son.
1:09:04
Har jag?
1:09:05
Orden "Jag har en son som heter Marcus"
har jag aldrig uttalat.
1:09:08
Du valde att tro det?
1:09:10
Jaha, okej.
1:09:12
Så det är bara jag som fantiserar!
1:09:15
Jag ville tro att du hade en son, så jag
lät min fantasi löpa amok.
1:09:18
Självklart spelade jag en roll i det också,
det förstår jag.
1:09:21
Nej! Inte alls. Jag träffade dig och tänkte
"snygg kille".
1:09:24
Gud, hoppas att han har en son.
Helst en töntig tonåring.
1:09:27
Sen dök du upp hemma hos mig tillsammans
med Marcus, och bingo!
1:09:30
Nu kopplade jag ihop allt fel på grund
av någon djup inre längtan som jag har.
1:09:36
Straffa inte dig själv så hårt för det.
1:09:39
Det kan hända vem som helst.
1:09:45
När jag först träffade dig, tyckte jag att
du verkade lite innehållslös.
1:09:52
Men sen fick du mig att ändra mig.
1:09:56
Kanske hade jag rätt.
1:09:58
- Rachel, lyssna nu.
- Ja?
1:10:10
Förlåt, men du har rätt.
1:10:15
Jag är...innehållslös.
1:10:21
Jag är egentligen...ingenting.
1:10:29
Jag vet inte vad i helvete jag tänkte på.
Jag ber om ursäkt.
1:10:53
Hej då, Ellie.
1:10:54
Marcus, min kille!!
1:10:57
Hej då, Marcus!
1:10:58
Vi ses, Marcus!