:51:03
Ginny.
:51:19
Hon kommer inte att vakna.
:51:26
Tom...Tom Dolder.
:51:28
Vad menar du med att hon inte kommer vakna? Hon är inte...
:51:31
Hon lever fortfarande...men bara precis.
:51:35
Är du ett spöke?
:51:36
Ett minne...förvarad i en dagbok i femtio år.
:51:41
Hon är iskall. Snälla Ginny, var inte död, vakna!
:51:46
Du måste hjälpa mig Tom, med den här Basilisken.
:51:49
Den kommer inte förräns det är kallt.
:51:54
Ge mig min stav, Tom.
:51:56
Du kommer inte att behöva den.
:51:58
Vi måste gå, vi måste rädda henne.
:52:00
Jag kan inte göra det, Harry. Du förstår, när stackars Ginny blir svagare så blir jag starkare.
:52:06
Ja, Harry. Det var Ginny Weasley som öppnade hemligheternas kammare.
:52:11
Nej, det kunde hon inte...det skulle hon inte göra.
:52:14
Det var Geinny som skickade Basilisken på smutsskallarna och på Filchs katt.
:52:17
Det var Ginny som skrev de skrämmande meddelandena på väggarna.
:52:19
Varför?
:52:21
För att jag sa till henne att göra det. Du kommer märka att jag kan vara mycket besvärlig.
:52:25
Hon visste inte vad hon gjorde, hon var i en slags trans. Kraften i dagboken började skrämma henne.
:52:34
Hon försökte kasta bort den i flickornas badrum. Och då skulle du hitta den. Men du...
:52:41
Var den personen som jag var mest angelägen att träffa.
:52:44
Men varför ville du träffa mig?
:52:46
Jag visste att jag var tvungen att prata med dig, träffa dig om jag kunde.
:52:50
Så jag bestämde mig för att visa dig, det jag snappat upp av Hagrid. För att få ditt förtroende.
:52:54
Hagrid är min vän!
:52:57
Och du satte dit honom, eller hur?
:52:59
Det var mitt ord emot Hagrids. Endast Dumbledore verkade tro att han var oskyldig.