:55:00
Estela, den här är vacker.
:55:02
Har du gjort den?
:55:05
-Vad ska du ha den till?
-Den är till dig.
:55:08
Kom igen, du vet att jag inte
kan ha den.
:55:12
Jag har gjort den speciellt för
din kropp.
:55:15
Fina klänningar är inte bara
för magra flickor.
:55:18
Den här är din.
:55:22
-Tyget har kostat mig mycket pengar.
-Håll käften!
:55:33
Din tur.
:55:36
Tack så mycket, älskling.
:55:42
-Vems tur är det?
-Min.
:55:44
Här är min bricka.
:55:47
-Vad vill du?
-Kan jag få tala med er dotter?
:55:50
-Nej, hon är inte här.
-Mamma vad pratar du om?
:55:53
-Jag är här, öppna dörren.
-Vad är det nu?
:55:56
Det är den där mannen som
alltid frågar efter Ana.
:55:59
Låt mig titta.
:56:03
-Godkväll.
-Godkväll.
:56:05
-Kom in.
-Tack.
:56:07
-Du klarade det.
-Vilket?
:56:09
-Du kom in.
-Va?
:56:11
Dekananusen ringde mig
personligen.
:56:13
Herre gud, menar du allvar?
:56:15
Er dotter har kommit in-
:56:17
vid Columbia University
med beviljat stipendium.
:56:21
Varsågod och kom in.
Sitt ner.
:56:22
Har jag kommit in med
stipendium?
:56:27
Var ligger det här
Columbia University?
:56:30
I New York City.
:56:31
New York?
:56:33
Vad är det för fel med det?
:56:35
Mr. Guzman, det är inte så
att vi inte vill att Ana ska gå på college-
:56:38
-men ända till New York?
:56:41
Jag är säker på att det måste
finnas bra colleges här i närheten.
:56:44
Men inget av dem är
Columbia University.
:56:46
Pappa, du förstår inte,
det är en av de bästa skolor som finns.
:56:50
Ni lämnade ert land
för att få bättre möjligheter-
:56:54
-och nu är det Anas tur.
:56:56
-Hör här, Mr. Guzman...
- Raul!
:56:58
Senor Guzman-