The Pianist
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:09:01
Nej, gör inte det.
:09:03
Men det är ju så förnedrande.
:09:11
Vi går någon annanstans.
:09:14
–Vi kan ta en promenad i parken.
– Nej, det kan vi inte.

:09:17
Det är officiellt.
Inga judar får befinna sig i parken.

:09:21
Skojar ni?
:09:23
Nej det gör jag inte. Det är sant.
Vi kan inte ens sätta oss på en bänk...

:09:26
Inga judar får sitta på bänkar.
:09:29
Det är ju hemskt.
:09:31
Det enda vi kan göra-
:09:33
-är att stå här och prata.
Det borde vi få, eller vad tror du?

:09:38
Så du spelar cello Dorota?
Va trevligt.

:09:42
Vem är din favorit kompositör då?
Chopin, inte sant?

:09:45
Ni måste ha lärt er spela till honom.
:09:48
Ni då Wladek?
:09:51
Jag kanske skulle kunna få spela med er,
ni på pianot och jag på cello.

:09:54
Mr. Szpilman ni är helt underbar.
:10:00
Snälla, säg Wladek.
:10:02
Kännetecken för judar i Warszawa:
:10:06
"Härmed beordras judarna i Warszawa-
:10:09
-att bära synliga emblem när
dom går utanför dörren.

:10:13
Dessa lagar börjar gälla,
den första december 1939.

:10:18
Och gäller för alla judar
från 12 år, och uppåt.

:10:22
Emblemet ska bäras på den högra armen-
:10:25
-och ska föreställa den blåa
Davidstjärnan, mot en vit bakgrund.

:10:30
Emblemet ska ha en storlek-
:10:33
-på 8 centimeter i omkrets.
:10:37
Stjärnan måste vara minst 1 cm tjock.
:10:42
De judar som inte respekterar detta-
:10:45
-kommer att straffas
:10:47
Guvernören för Warszawa,
Doktor Fisher.

:10:55
–Jag vägrar att bära det.
– Jag med-

:10:57
-jag ska inte vara märkt.

föregående.
nästa.