:55:08
- Carmela...
- Pero?
:55:12
Vilken överraskning. Hur hittade
du... hur visste du var jag var?
:55:18
- Är det här din lägenhet?
- Nej, det är alltför enkelt för mig.
:55:23
Det är min brors. Min bror Mico.
Han är konstnär och gillar smuts.
:55:30
Hei, Mico, jag heter Carmela.
:55:32
Hej. Jag hade gärna tagit i hand,
men jag kollar flaskorna här.
:55:38
- Vad är det?
- Jag är... jag är höjdrädd.
:55:46
Jag ville berätta en sak.
Jag slutade hos tanterna i dag.
:55:55
- Du hittar ett nytt jobb.
- Du hade varit jättestolt över mig.
:55:59
De var hemska. Det de tvingade mig
att göra... De var fan inkontinenta.
:56:08
Men så mötte jag dig och du fick mig
att känna att jag var värd nåt.
:56:14
Så jag tänkte: Jag har Pero nu
och behöver inte stå ut med skiten.
:56:18
Så jag kallade dem bortskämda
barnrumpor och de avskedade mig.
:56:23
De blev så arga att de ställde in
sin fåniga resa till Steubenville.
:56:30
Va?
:56:32
Fast sen åkte de ändå,
för de är envisa gamla kärringar.
:56:37
Jag behöll nycklarna.
Vi sticker dit och snor allt.
:56:41
- Hon lämnade inte nycklarna, Pero.
- Ja, jag hörde vad hon sa, Mico.
:56:47
Du är väldigt upprörd.
Ska jag följa dig hem?
:56:51
Jag vill inte förstöra bowlingen.
- Saknar ni inte Pero på matchen?
:56:56
Min arm är för helvete bruten!
Jag ska inte spela nån bowlingmatch!