1:18:02
-brott var så allvarligt så om hela-
1:18:06
-mänskligheten dog ut som ett straff-
1:18:12
-skulle man kunna rättfärdiga det.
1:18:20
Han är inte klok.
1:18:25
Men ändå tanken på
att släppa allt här-
1:18:28
-och starta på nytt i Kaliforna,
låter frestande och uppiggande.
1:18:34
Varför blir jag så rädd?
Jag är inte den som lämnar.
1:18:38
Enda gången Amanda och jag
gjorde slut så lämnade hon mig.
1:18:41
Det gick för fort.
Jag blev överväldigad.
1:18:45
Det gick så fort,
helt plötsligt levde vi ihop.
1:18:48
Jag tror vi båda behöver
komma ifrån varandra.
1:18:51
Jag behöver inte komma ifrån dig.
Jag vet att jag älskar dig.
1:18:54
Jag behöver det!
Jag kan inte tänka.
1:18:57
Jag får sådan migrän och ibland
svullnar min hals så jag inte får luft.
1:19:02
Jag känner mig instängd och kvävd!
1:19:05
Vi kunde kanske sova
med fönstret öppet?
1:19:08
-Jag flyttar in hos April.
-Men om du gick till psykologen igen?
1:19:11
Jag har ju sagt att psykologi inte biter
på mig. Jag vet hur man lurar dem.
1:19:15
Men allt prat om att vi var gjorda
för varandra och giftermål...
1:19:22
Hon flyttade.
Jag var eländig.
1:19:25
Åt snabbmat ur kartongen varje kväll,
drömde om döden.
1:19:31
Jag prövade att träffa andra, men jag
kunde inte sluta tänka på henne.
1:19:39
Kan inte du följa
med till damtoaletten?
1:19:43
Dörren går att låsa.
Vi kan vara för oss själva.
1:19:47
Vinet har fått mig... på humör.
1:19:52
Visst, jag räknar till 30 och
möter dig på damtoaletten.
1:19:58
-Möter mig var?
-Förlåt mig.