:08:02
Snälla, jag behöver er hjälp.
:08:05
Vad får dig att tro att
vi vill hjälpa dig?
:08:16
Nästkommande timme, beskrev jag min
kärlek för Sandra K. Templeton...
:08:20
...och pärsen som
varade innan det.
:08:23
Som det alltid hade varit, var
denna kärlek min räddning.
:08:27
Det var bestämt av ödet.
:08:29
Vi kom på en utarbetad
rymningsplan...
:08:32
...som även involverade ett
skepp till Ryssland...
:08:35
...en pråm till Kuba, och en
liten, smutsig kanot till Miami.
:08:39
Vi visste alla att det
skulle bli farligt.
:08:43
Vad ska vi göra när vi
kommer till Amerika?
:08:45
Jag kan få er bokade.
:08:47
Jag känner den största mannen
inom underhållningsbranschen.
:08:51
Bob Hope?!
:08:52
Större.
:08:57
Redo?
:09:01
Tvillingarna och jag
började vår resa...
:09:05
...halva vägen runt
jorden.
:09:07
Olyckligtvis, fanns det inget sätt att
skicka ett meddelande till Amerika.
:09:11
Så det var ingen överraskning att
armén trodde att jag var död.
:09:31
Nej, herregud!
:09:34
Efter fyra månader hade Sandra
kommit över det värsta.
:09:39
När telefonen ringde, trodde
hon inte att det var jag.
:09:43
När en bil körde förbi, tittade
hon inte ut genom fönstret.