:01:14
Tolv är vårat nummer.
:01:17
Det är antalet matcher som min man Tom
coachar på Lincoln College varje säsong.
:01:21
Det är antalet gånger vi balanserat vårat
konto varje år för att få det att gå ihop.
:01:25
Och det är antalet barn
som vi försöker hålla koll på
:01:33
- Hej. Var det skönt?
:01:36
Oh,ja.
:01:39
Behöver du en läkare?
:01:42
Nej bara ett par nya knän.
Är du färdig?
:01:45
Jag rättar fortfarande, men jag
skickar det till Diane idag.
:01:49
Kolla på detta.
Nytt, rent omslag...
:01:51
Inga jordnötssmör-fläckar...
Ännu.
:01:54
- Du, älskling
- Älskling?
:01:57
Du vet, när jag joggade,
vet du vad jag tänkte på?
:02:00
Vad?
:02:04
Ja, vi har varit gifta,
vad, fem år?
:02:08
- Tjugo-tre.
- Tjugo-tre. Förlåt.
:02:11
Och jag tänkte att vi kunde behöva
lite oväxling här omkring.
:02:14
Som, Som den här
smutsiga gamla madrassen.
:02:16
Kanske vi bara, du vet,
skulle kasta den.
:02:19
Var inte barnslig, älskling. Du vet att man
inte bara kan banka knölarna ur en madrass.
:02:22
Vad menar du? Inte kunna banka knölarna
ur en madrass?
:02:26
Jaa, bara slumpmässigt
börja banka på bara.
:02:28
- Och den blir jämn?
- Ja, ja.
:02:30
Bara börja-- Helt slumpmässigt
börjar banka--