:10:26
Kära, fröken Ross.
Välkommen tillbaka.
:10:30
-Det är två vakter utanför.
-Du behöver inte oroa dig.
:10:33
Jag är inte arg på dig längre.
:10:38
Vad vill du?
:10:39
Det är slut med mig
och snart också för Bruce.
:10:47
Därför har jag kommit för
att be dig att övertala din far-
:10:57
-att, om jag lämnar in mig själv nu,
innan han låser in mig för evigt-
:11:04
-låta mig träffa min son,
en sista gång.
:11:09
Kan du göra det för mig?
:11:14
Han rår inte över det längre.
:11:21
Jag förstår, han är
en marionettdocka nu.
:11:26
-Jag klandrar inte dig.
-Det ska du inte heller!
:11:28
Du borde klandra dig själv för
vad du har gjort mot din son.
:11:33
Och vad har jag gjort mot min son?
:11:35
Ingenting! Jag försökte tänja på
gränserna av min egen förmåga.
:11:40
Mig själv, inte honom!
:11:45
För att förädla naturen, min
natur, kunskapen om sig själv.
:11:49
Det är den enda vägen till sanningen.
:11:51
Den som ger människan makten
att gå bortom Guds gränser.
:11:57
Vet du vad som är
bortom dina gränser?
:11:59
Andra människor.
Allt du har givit Bruce är fruktan.