:39:02
-Sköterska Hoffman till barnavdelningen.
-Godmorgon, Roy. Hur mår du?
:39:05
Kallt.
:39:08
Ta det lugnt.
:39:09
Jag är konstapel Bishop.
Det här är konstapel Holt.
:39:12
Doktorn kommer strax.
:39:15
Det var nära ögat häromkvällen, Roy.
Allvarlig hjärnskakning
:39:20
Du hade tur, Roy. Önskar vi kunde
säga detsamma om Chuck.
:39:24
Är jag anhållen?
:39:25
Du har rätt att tiga.
Allt du säger kan användas...
:39:30
Jag hörde.
:39:34
Roy, var är Frank?
:39:36
-Vem?
-Frank Mercer. Din kompanjon.
:39:39
Vi har varit hemma hos dig.
Det finns inte mycket vi inte vet.
:39:43
Jag gillade ditt hem.
Rent.
:39:46
Var är han?
:39:50
Okej, vad säger du om
det här då?
:39:54
Var är Angela? Därför hon är inte på-
:39:57
-415 Chester Ave.
:39:59
Hennes mamma är
nästan hysterisk.
:40:04
Jag sköt honom.
:40:05
Jag sköt Chuck.
:40:07
Är du säker på det?
:40:09
Därför Chuck klarade sig inte.
Vi hittade honom liggandes på din uppfart.
:40:14
Det är inte bra, men jag säger dig
det kan fortfarande bli värre.
:40:18
Fingeravtrycken på din.38
var så små.
:40:23
-Så var är hon?
-Jag vill träffa min doktor.
:40:26
-Doktor kommer strax.
-Nej, min doktor. Min hjärnskrynklare.
:40:30
Låt mig träffa honom och
jag ska berätta allt ni vill.
:40:36
Vad har han för nummer?
:40:45
Hallå, Roy.
:40:47
-Hej, doktorn.
-Hej.
:40:50
Kan vi få vara lite ifred?
:40:53
Det är inte så det funkar.
:40:54
Får jag inte doktor-patient privilegier?
:40:58
Jo, teoretiskt sett har han rätt.