:28:01
Jag erbjöd honom pengar.
Jag erbjöd honom min klocka.
:28:04
Men inte din respekt, som var
vad han egentligen ville ha.
:28:07
Du var avvisande precis som du
var mot det trevliga pizzabudet.
:28:11
Du är skyldig till omänsklighet
till dina medmänniskor.
:28:15
Jag är inte skyldig
till något.
:28:17
Ta lite ansvar för vad du
gjort, Stu. Var en man.
:28:20
Jag älskar det här. Du skjuter
en och jag är skyldig?
:28:24
Det såg ut så härifrån.
:28:25
Jag vet inte vad jag gjort dig, men
vad det nu än var så är jag glad.
:28:28
Jag önskar att det vore värre.
Jag önskar att du dog!
:28:30
-Äntligen lite ärlighet
-Säg bara vem du är.
:28:35
Ingen du känner. Jag
finns inte i dina kretsar.
:28:39
-Vad sysslar du med?
-Jag iakttar.
:28:41
-Du iakttar?
-Ja, vad ska man annars göra-
:28:44
-när livet är surt och
man sitter i ett rum?
:28:48
Man tittar ut
genom fönstret.
:28:49
Man ser folk gå in och ut från
telefonkiosken. Samma varje dag.
:28:53
Man tänker på dem.
Man sätter sig in i deras historier.
:28:56
Men det blir man trött på så
istället förföljer man dem.
:29:01
Och man hör alla
hans lögner.
:29:03
Och man beslutar att
han ska straffas.
:29:06
Någon självbelåten typ skriker
i sin mobil men märker inte mig.
:29:10
Men jag lade märke till porrkungen
och den korrupte VD:n.
:29:15
Och jag lade märke
till dig, Stu.
:29:19
-Jag är smickrad.
-Operatör 553. Vad har hänt?
:29:22
Vill du svara?
:29:24
Vad var så intressant om den killen
i telefonkiosken på 53rd och 8th?
:29:27
"The Stu Show".
"Bättre än TV".
:29:29
Hur har jag så tur så jag blir ertappad
av en mördare med ett gevär?!
:29:33
Du hade allt. Kelly där
hemma, Pam på sidan av.
:29:37
Jag såg Pam en gång. Jag följde efter
henne till restaurangen. Ljuvlig.
:29:41
Livet har varit mer än
rättvist mot dig, Stu.
:29:43
Men det verkar som om
du inte uppskattar det.
:29:46
Lyssna här,
skenet bedrar.
:29:49
Jag kanske ser självsäker ut men
jag skriker egentligen på hjälp!
:29:52
Hjälp!
Du vet?
:29:54
Jag försöker att hjälpa dig, Stu,
men du hjälper inte dig själv.