Phone Booth
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:31:00
Dödar du mig nu,
så avslöjar du dig.

:31:02
Inte med ljuddämpare.
Det tar dem hela dagen-

:31:05
-att fatta att det inte
var polisen som sköt.

:31:08
Du kan bli skjuten 41 gånger
om du tar upp din plånbok.

:31:11
Släng bort vapnet och kom ut
med händerna över huvudet.

:31:14
-Lyssna inte på honom.
-Ja, men tänk om de skjuter?

:31:16
Det gör de inte. Titta
runt omkring dig, Stu.

:31:19
Ser du turisterna
med videokameror?

:31:22
De som hoppas att polisen
ska skjuta dig-

:31:24
-så de kan sälja
bandet till TV.

:31:26
Oroa dig inte, polisen
kommer att sköta sig.

:31:29
Så länge du inte anses
farlig så är du säker.

:31:34
Säker? Kallar du
detta säkert?

:31:36
Ett helt polisgäng
siktar på mig.

:31:41
Med båda händerna över huvudet,
kom försiktigt ut från telefonkiosken.

:31:46
Om vi ser något
vapen så skjuter vi.

:31:49
Det gör ni inte för
det finns inget!

:31:50
Lägg ner luren och
ta upp händerna!

:31:52
Jag kan inte.
Jag har ett viktigt samtal.

:31:55
Har jag fattat rätt?
:31:57
Killen i telefonkiosken
sköt killen-

:31:59
-och stannade för att
ringa ett samtal.

:32:01
Det är vad hororna säger.
:32:04
Ge mig megafonen.
:32:10
-Jag beordrar dig att samarbeta.
-Jag är upptagen. Kom tillbaka senare.

:32:15
-Bra, Stu.
-Kom ut ur telefonkiosken...

:32:18
...och håll upp dina händer.
Jag beordrar dig.

:32:21
Jag ger orderna,
Stu, eller hur?

:32:24
Killen vill att vi ska
döda honom.

:32:26
Självmord av en polis?
Det kommer inte att hända.

:32:29
Få undan kroppen härifrån.
:32:31
Någon hämtar kroppen.
:32:34
Tusen människor dör varje
dag men en död kropp-

:32:38
-på gatan gör folk galna.
:32:41
Se på dem.
Jag känner rädslan.

:32:46
-Tio poliser.
-Det påminner mig om Nam.

:32:50
-Vietnam?
-Ja, Vietnam.

:32:52
Jag var för ung för att åka dit,
men jag har sett bilder.

:32:55
Du kan inte sätta dig in i
rädslan med bilder. Stanken.

:32:59
Napalmbrända kroppar, barn som
gömmer granater i dina stövlar.