Phone Booth
föregående.
visa.
bokmärken.
nästa.

:52:01
Ingen får rätt
första gången.

:52:03
Du klarar dig bättre än de andra.
Du får en chans att reda upp allt.

:52:07
-Jag är inte färdig än.
-Jag är.

:52:09
- Inget kan hålla mig kvar.
-Förutom fruktan för döden?

:52:12
Jag springer ut och du har ett skott.
Jag kommer fan att dansa.

:52:14
-Du tror att du kan ta mig?
-Jag kan gå med på lite prickskjutning.

:52:18
Ett skott, de letar efter dig.
Andra skottet, du får ge upp.

:52:20
Kom igen, Stuart,
lägg på!

:52:22
Lita på männen i skottsäkra
västar och automatvapen.

:52:26
Du kan säkert komma på något
om den döda kroppen.

:52:30
-Polisen kan inte bevisa något.
-Du har ett motiv.

:52:32
-Inget vapen.
-Flera vittnen.

:52:35
Inget vapen och
jag får gå.

:52:36
-Är du säker?
-Ja!

:52:38
Jaha? Du mördade en kille och du
har glömt vart du gömde pistolen?

:52:43
Titta uppe vid taket
och känn efter.

:52:55
Vad ligger där?
Se efter, Stu.

:52:58
Om de ser mig
så skjuter de.

:53:01
Det finns bara ett sätt
att ta reda på det.

:53:03
Kulorna i den döda kroppen
kom från ditt gevär.

:53:06
De stämmer inte överens med en pistol.
Jag har sett många polisfilmer.

:53:09
Kulorna splittras vid träffen, Stuart.
De behöver inte stämma överens.

:53:13
-Det är nog inget vapen där.
-Lita på mig.

:53:15
Se efter själv.
Det är kulor kvar i den.

:53:19
-Jag bryr mig inte.
-Gör mig inte besviken.

:53:22
Använd fantasin. Du skulle skjuta
mig om du fick chansen, eller hur?

:53:26
Med nöje.
:53:29
Så ska det låta.
:53:32
Vad skulle du säga om jag var
precis ovanför teatern, fyra våningar?

:53:35
Ser du de rosa
gardinerna?

:53:38
Bra, Stuart. Ja.
:53:48
Varför gör du så?
:53:50
För att det är roligt.
Det är jämnt nu, Stuart.

:53:55
Är inte det du ville?
:53:57
Du vet vart jag är,
och du har en pistol.