:11:02
Det var för fem år sen. Vad hände?
Du blev blockerad, va?
:11:06
Rädd att inte ha nåt mer att berätta.
Jag är svaret på dina böner.
:11:10
Vet du vem jag är?
Dean Coleman Silk. Just det.
:11:14
F.d. Dean som sa upp sig och
inte saknas av nån, efter mordet...
:11:20
Hörde du det?
Efter mordet på min fru.
:11:24
- Hur låter det? Kommer inspirationen?
- Jag förstår inte riktigt.
:11:28
Jävlarna dödade min fru. Det var som
om de skjutit henne rakt i hjärtat.
:11:36
Vem hade kunnat tro att Iris inte
skulle klara det, så stark som hon var?
:11:42
Men... deras idioti var till och med för
mycket för en "ångvält" som min Iris.
:11:49
En enorm blodpropp. Pang! Jag tog
henne till sjukhus. Det var för sent.
:11:55
De ville döda mig
men dödade henne i stället.
:11:59
Allt i den regelrätta politikens namn.
Nåt som lyser med sin frånvaro!
:12:05
Så där har du din bok, Nathan.
Får jag kalla dig Nathan?
:12:08
- Jo, dean...
- Coleman! Titlar har jag avstått från.
:12:12
Coleman, jag är ledsen,
men... jag skriver skönlitteratur.
:12:17
Det blir en
"Den manchuriska patiensen".
:12:20
De mördade för fan fel person.
För ett enda ord. Spooks.
:12:29
Det är otroligt.
Du ska veta en sak, Nathan...
:12:35
Min far var saloonägare i New Jersey.
:12:40
Han var den ende judiske
saloonägaren i East Orange.
:12:44
Gick bara i skolan till han var 12, men
var mån om ords exakta betydelser.
:12:49
Och jag har alltid varit
lojal mot honom.
:12:55
Om jag får komma med ett förslag
kanske du borde skriva boken själv.