:01:01
-Hur mår du?
-Bra, hur mår Constance?
:01:03
Sover. Mr Gale,
en leukemipatients tillstånd-
:01:08
-är mycket mottagligt för stress.
-Vad? Vad?
:01:11
Constance sjukdom kräver
stor regelbundenhet.
:01:19
Har Constance leukemi?
:01:22
Visste du inte det?
:01:26
Vänta. Vänta.
:01:32
Nej, det gjorde jag inte.
:01:43
Visst är det roligt så egoistiska
vi kan vara, eller hur?
:01:48
Första gången jag hörde att Constance
var döende, var jag så arg på henne.
:01:54
Jag tänkte,
Hur kan du göra så mot mig?
:01:56
Du vet hur svårt det är för mig
att behöva andra människor?
:02:02
Varför hade hon inte
sagt något?
:02:06
Hon sa att hon hade haft
mycket att göra.
:02:11
Jag antar att sedan
döden började jaga henne-
:02:13
-ville hon bara hjälpa andra
att undgå den.
:02:17
Det var det hon ville
med sitt liv.
:02:25
Constance-
:02:28
-gjorde det här till en bättre värld.
:02:33
Det är en liten..
men svår sak.