:08:02
Jag heter Rama-Kandra. Det här är
min fru Kamala. Min dotter Sati.
:08:07
-Vi är hedrade att träffa dig.
-Ni är program.
:08:11
Ja! Jag är systemets ledare
för återvinningsoperationer.
:08:17
Min fru är en interaktiv programmerare.
Hon är mycket kreativ.
:08:21
Vad gör du här?
Du hör inte hemma här.
:08:24
Kamala! Jag ber om ursäkt.
Min fru kan vara väldigt rättfram.
:08:30
Det är ingen fara.
Jag kan inte svara på det.
:08:33
-Jag vet inte ens var "här" är.
-Det här stället är ingenstans.
:08:37
Det finns mellan din
värld och vår värld.
:08:41
-Vem är Tågmannen?
-Han jobbar för fransmannen.
:08:45
-Hur visste jag att du skulle säga det?
-Fransmannen glömmer inte eller förlåter.
:08:51
-Känner du honom?
-Jag vet bara vad jag behöver veta.
:08:54
Jag vet att om du vill ta något
från vår värld till din värld-
:08:58
-som inte hör hemma där,
måste du gå till fransmannen.
:09:02
-Är det vad du gör här?
-Rama, sluta!
:09:05
Jag vill inte vara grym. Han kanske
aldrig får se någon igen i hela sitt liv.
:09:11
-Förlåt. Du behöver inte besvara frågan.
-Nej, det gör inget.
:09:16
Svaret är enkelt.
:09:25
Jag älskar min dotter väldigt mycket.
Hon är det finaste jag någonsin sett.
:09:31
Men därifrån vi kommer räcker inte det.
:09:33
Varje program som
skapas måste ha ett syfte.
:09:36
Om inte, så tas det bort.
:09:40
Jag gick till fransmannen
för att rädda min dotter.
:09:45
-Du förstår inte?
-Jag har bara inte...
:09:49
Hört ett program som talar om kärlek.
:09:52
-Det är en mänsklig känsla.
-Nej, det är ett ord.
:09:56
Det viktiga är vad
ordet kopplas till.