:03:06
Men ödet var inte
lika vänligt denna gång.
:03:09
Hon var inte alls
som de hade väntat sig.
:03:16
Och när Henrys far plötsligt dog-
:03:19
-insåg Libby att pressen på Henry
att leva som honom var än större-
:03:23
-för han var nu Lord Dashwood-
:03:26
-och Libby var ingen riktig dam.
:03:29
Henry vet allt om det.
Om du älskar honom, åker du nu.
:03:35
Jag tror att du borde se detta.
:03:39
Uppenbarligen finns
det någon annan.
:03:48
Så även om det krossade hennes hjärta
var hon tvungen att lämna honom.
:03:58
Men några månader senare gav ödet
henne den största gåvan av dom alla:
:04:02
Ett underbart flickebarn
som döptes till Daphne.
:04:07
Sov så sött, gumman.
:04:09
-Älskar dig.
-Älskar dig.
:04:12
Jag kan inte förstå
att du redan är 15 år.
:04:25
Sov så sött, Henry.
:04:35
På min 17:e födelsedag var jag
och mamma tvungna att arbeta.
:04:38
Men det var då min
historia egentligen började.
:04:42
Ska ni leverera någonting?
:04:44
Ja, tre timmar av rock'n'roll-
:04:47
-och en väldigt försenad servitris.
:04:49
Förlåt.
:04:51
Akta huvudet.
:04:53
Är ni släkt?
:04:55
-Vart kan jag parkera?
-Därborta.