:12:03
Jag vet inte...
:12:07
Det känns så märkligt.
:12:10
Som om ridån just gått ner
efter akt ett...
:12:14
...men jag vet inte
vad som händer i akt två.
:12:18
Jag lever i ett tomrum, väntar på
att något ska hända. Men vad?
:12:23
Vad?!
:12:26
Snälla Dolly, var min vän... Se till
att Michael lägger ner pjäsen.
:12:32
Då kan jag hälsa på min mor
på Jersey och dig i Frankrike.
:12:37
Jag kan simma i din bassäng,
i bara mässingen.
:12:44
Vackra blommor...
:12:46
Här är rena blomsterbutiken!
:12:50
-Från mrs de Vries?
-Troligen. Eller lord Tamerley.
:12:55
-Ni ska äta supé med honom i kväll.
-Ja, jag vet.
:12:59
Ni får väl lov att ta till lipen
för honom igen, som vanligt...
:13:03
Önskar ni kunde lära mig gråta.
Det har jag behövt...
:13:09
Här är ett kort.
:13:15
Mr Thomas Fennel, Tavistock Square.
Kan man bo där? Vem fan är han, tro?
:13:20
Någon som är betagen i
er livsfarliga skönhet.
:13:24
De kostade nog en förmögenhet.
Han fick svälta en vecka.
:13:33
Plats på scen.
:13:36
Vem han än är känns det fint att få
blommor av en ung man vid mina år.
:13:43
-Varför ung? Han är nog över åttio.
-Dra åt helvete.