:33:04
-Hur dras klockan inuti krokodilen upp?
-Han sväljer den.
:33:08
Naturligtvis.
:33:15
-Hur var den?
-Bra gjort.
:33:20
Första gången jag tar med pojkarna till
en match, och så blir vi förnedrade.
:33:27
-Du är mycket tillsammans med dem.
-Så mycket jag kan.
:33:31
Jag är glad för din skull.
Mrs Davies verkar också trivas.
:33:38
Du ska veta att folk pratar.
:33:46
Jag är inte förvånad. Vad säger de?
:33:52
Att du umgås mer med mrs Davies
än med din fru. Hon är änka.
:33:58
Vi är vänner. Det är allt.
:34:03
Det pratas också om hur du
umgås med pojkarna - och varför.
:34:10
Det är fruktansvärt.
:34:13
Hur kan de tro något sådant?
De är ju bara oskyldiga barn.
:34:20
Hittar man en gnutta lycka,
är det alltid någon som vill förstöra.
:34:26
Tack, men jag tror inte att
många lyssnar på sådant nonsens.
:34:30
Varför sitter ingen hos dem då?
:34:34
Se sanningen i vitögat.
Folk observerar dig.
:34:39
De letar efter
en anledning att krossa dig.
:34:46
Har din fru inget emot att vi
lånar stugan över sommaren?
:34:50
-Hon åker aldrig dit.
-Det är skönt att komma i väg.
:34:54
-Du kommer väl och hälsar på?
-Naturligtvis.
:34:58
-Får jag köra, farbror Jim?
-Nej.