:31:32
Hur träffade du Mia?
:31:34
Jag såg henne på gatan.
Jag följde efter henne till ett kafé.
:31:38
Du väljer ut folk, eller hur?
Kom in i mitt liv...
:31:42
Ibland ser man främlingar men
det är något speciellt med dem-
:31:46
-och man tänker:
Jag borde prata med dem-
:31:48
-för jag kommer aldrig att se
dem igen, men det gör man inte-
:31:51
-därför att det passar sig inte.
:31:53
Allt är ändå ödesbestämt.
:31:55
Det var tvunget att vara ditt
rum jag gick in i Cambridge.
:31:58
Vad menar du?
:32:00
Hela rummet verkade bekant.
Jag hade sett det i mina drömmar.
:32:04
Det påminde dig säkert om
en plats där du varit förut.
:32:07
Vi tror bara att vi har drömt
saker och ting.
:32:09
Du är så självbelåten!
:32:12
Sinnet är inte en fysisk sak
som resten av kroppen.
:32:15
Det kan hoppa framåt i drömmen.
Det måste inte lyda de fysiska lagarna.
:32:19
Men om mitt rum redan fanns där-
:32:21
-skulle det innebära att
allt redan var avgjort i förväg.
:32:28
Du tror att jag var spontan-
:32:31
-men jag kommer alltid att
göra det.
:32:33
Precis som jag kommer
att vinna den här diskussionen.
:32:52
Det lärde jag mig i skolan.
:32:55
Jag måste komma på vad
jag ska göra.
:32:57
-Sluta med att undervisa till en början.
-Och vad ska jag leva av?